I dag har treåringen och jag gjort halsband. Han valde sprakande rosa och gröna pärlor medan mina kreationer skapades i en mera dämpad nyans. Sonens tålamod räcker dock aldrig så länge att halsbanden blir klara.
- Mamma, varsågod, jag har gjort en present till dig, säger han alltid med mild röst och räcker mig det spretiga bandet med max fyra pärlor.
- Gör det färdigt, kommenderar han sedan.
Men mysigt är det att sitta och skapa tillsammans - den lilla stund det varar.
Vilka vackra halsband! Hälsa A att han gärna får göra ett färgstarkt halsband med fyra pärlor åt sin moster också! :D
SvaraRadera/Lotta