KÖKSSKÅP

GLAD PÅSK

Vi har ett typiskt påskväder att vänta, med snö och pinande vind. Men sen kommer våren, så håll ut.
Det går knaggligt med mina pelargoner, endast en av tre har fått blad, så det är tur att det snart kommer plantor att köpa.
Snön smälter undan på Gård Ingeborg och vi tittar till stället nu och då. Inne är det rörigt som vanligt. Har kört möbler tur och retur Kronoby hela vintern, men det har det varit värt för nu har
många av de gamla möblerna som fanns i huset blivit restaurerade. Senast i raden är ett gammalt köksskåp från 1850-talet.
Nu ser vi fram emot att fira 1-maj i Purmo, och sen kan vi kanske fortsätta där vi slutade, nämligen
med att färdigställa mitt rum på vinden.

Glad Påsk till er alla.

EN OVANLIG GUNGSTOL

På vinden i Gård Ingeborg finns en liten gungstol, den är väldigt enkel och lite ovanlig i formen.
Den kan jag ta med till skolan och ha den som sidoarbete tänker jag. Ibland blir det väntetider tex när färgen ska torka och då kan det vara bra att ha ett litet restaureringsobjekt på sidan om.
I skolan blev alla nyfikna på stolen och vi spekulerade i varifrån den kommer, lärarna hade inte sett något liknande så de kunde heller inte säga något om gungstolen.
Egentligen kände jag mig lite fånig som kom dragande med den till kursen, men också nyfiken.

När jag sen ringde till en nära släkting för att fråga om gungstolen kunde hon berätta att den är designad och tillverkad av en man som var döv, blind och stum. Helt otroligt , plötsligt blev stolen väldigt intressant. Ringde sen till museet där de kunde berätta att han heter Frans Lejon.
Han gick i dövstumskolan i Jakobstad i början av 1900-talet. Frans Lejon gav denna stol till en släkting som också gick i dövstumskolan. På så sett hamnade den hos oss så småningom. Nu ska vi vårda den ömt. För nu är den varken liten eller enkel mera.
Frans Lejon tillverkade en hel del gungstolar och ljusstakar. En del av dem finns på museet.
Det skall bli väldigt roligt att berätta det jag fått veta om gungstolen när jag kommer till skolan på måndag.

NÄSTA PROJEKT TACK!

Jag har lärt mig mycket på kort tid i Kronoby folkhögskola. Och mycket mera finns att lära, om färger och verktyg och om schablonmålning och ådring. Vi lär oss framför allt att restaurera varsamt.

Hurrarop, för byrån är färdig, så nu är det bara att fortsätta med nästa projekt.

GLADA VI TILL SKOLAN GÅ

Skolan har börjat, jovisst för mig också. Som pensionär kan jag äntligen gå de kurser jag vill och på dagtid. Jag har alltid varit dålig på att dra mig iväg på kvällskurser.

Nu går jag på Kronoby Folkhögskola och lär mig restaurera möbler. Det är hur roligt som helst. Vi är ett gäng pensionärer som två dagar i veckan restaurerar möbler. Börjar med en gammal klaffbyrå från slutet av 1800-talet. Många av mina kurskamrater har "kursat" i många år redan

och blivit duktiga. Jag har också renoverat och främst målat om möbler, men nu är det slut fuskat och nu ska jag lära mig på riktigt hur man gör. Vi har kunniga lärare så det här ska nog gå bra.

Fortsättning följer....

NÅLEN HITTAD

Jaha, så var det hänt. Jag hittade virknålen och blev inspirerad, hade glömt hur roligt det är att skapa med tråd. En sirlig halsduk blir nu längre och längre för varje kväll. Eftersom jag inte är någon mönstertyp blir det improvisation och efter bästa förmåga. Men det är ju processen som är viktigast. Bra tankerensning. Testa nångång vetja, ni som aldrig gett virknålen en chans...

GRAFISKT

Under plastgolvet i ett rum i Gård Ingeborg låg bitar av gamla kartonglådor. Egentligen skräp, men eftersom jag älskar typografi och gammal reklam kunde jag förstås inte slänga. Ipnos kex, Hangö kex och jäst från Rajamäen tehtaat. Nostalgi, även för mig fastän jag inte var med på den tiden när reklam oftast var enkel och enfärgad. Att kasta bort de nötta kartongbitarna går alltså inte, det skär i ett samlarhjärta. Så nu ska de få nytt liv i ramar...

RETROFYND

Återvinning ligger i tiden. Jag vill passa på att slå ett extra slag för Missionsstugan i Jakobstad som bjuder på ett spännande loppis med massor av roliga saker till vrakpris. Dessutom går pengarna till gott ändamål. Tycker speciellt mycket om att rota bland deras tyger och hittar jämt något som måste följa med hem. För tillfället står symaskinen framme för jämnan och småttingarnas rum fylls med kuddar gjorda av retrotyger, perfekta till kojor och mys.



Leta mönster och mixa så skapar du din alldeles egna stil.



Roliga tyger som passar perfekt i barnrummet.

FINNS DET SNÄLLA BARN?

Foto: Johanna Forsman 2009

JULSTUGAN ÄR I GÅNG. I veckan fanns tovning inplitat i almanackan, ett hantverk som är både enkelt och kul - även för småttingarna. Treåringen tyckte kanske att uppdraget var lite tantgöra och frågade efter coolare grejer att pyssla med. Men han fick ge med sig och efter en timme luktade alla lagom får.

I år är det tänkt att vi ska göra tomteluvor att hänga i fönstret och kanske en och annan julklapp. Fast de kan vi ju inte avslöja ;)

Hur är det? Ni är väl snälla allihopa? Det börjar ju dra ihop sig.

TOMTN KUCKAR I FÖNSTRI...

KLÄMMA PAPPER

Foto: Johanna Forsman 2009

Jag har något att bekänna. Jag har en konstig läggning. I mig bor en pappersamlare av stora mått. Mitt hobbyrum är fyllt med papper av olika tjocklekar, färger, mönster och strukturer. Jag älskar papper! Det är alltså mig ni brukar se när ni undrar vem personen är som irrar planlöst omkring och drar och känner på tapeter och pappersark i byggvaruhusen och bokhandlarna ;)

Ja, så nu vet ni det. För en person som mig känns det förstås extra roligt med julen. Ett ypperligt tillfälle att få använda allt material man samlat på sig genom åren. Nedan visas några vykort som knåpades ihop i fjol. Lite tidigt kanhända. Man har man en stor umgängeskrets och planerar att göra handgjorda kort till hela bunten så är det bäst att börja på i god tid.

TRYCK TILL!

Foto: Johanna Forsman 2009

Tygtryck är inte svårt, dessutom är det roligt. Det är egentligen bara att sätta i gång när man väl har införskaffat tygtrycksfärg (finns i hobbyaffären), någon form av verktyg att applicera färgen med (tvättsvamp och svamp för underlagskräm går bra, hittas på kosmetikavdelningen) och kontaktplast/ tjockare papper att rita mönster på. Sedan är det bara att gräva fram ett passande tyg och låta fantasin flöda. Att rita detaljrika mönster på kontaktplast kan bli knepigt när man väl ska fästa det på tyget. Men efter lite pill blir resultatet bra. Är man av den latare sorten kan man köpa färdiga schabloner och mönster. De hittas i de flesta inredningsbutiker, byggvaruhus eller hobbyaffärer.

Piffa upp en kudde med ditt eget mönster. Eller varför inte föreviga din kreativitet genom att spänna tygtrycket på en träram som sedan hängs upp på väggen. På så sätt har du garanterat en inredningsdetalj som ingen annan har.

Lycka till!

SNART KAN MAN FYNDA!

Vårt loppis och pryltorg närmar sig! Fastslaget datum är nu lördag och söndag 16-17 maj mellan klockan 10-18. Evenemanget fortsätter måndag och tisdag 18-19 maj men då är det klockslagen 14-20 som gäller.

Ingeborg har tillverkat kort, inspirerade av våra gamla tapeter. De finns till försäljning när vårt loppis drar igång. Väl mött!

HERR GURKA

Våren är en ljuvlig tid - inte minst för typer som gillar blommor och trädgård. Det är alltid roligast i planeringsskedet. När det gäller trädgård infaller det på våren, åtminstone för mig. Det är då det bara kliar i fingrarna att få sätta igång och gräva. Visionen av hur trädgården kommer att se ut är alltid vackrare i huvudet än resultatet blir i verkligheten. Men det är som sagt processen som fascinerar.

I år blir det nog inte mycket hunnet, varken på den egna täppan eller i höggräset kring Gård Ingeborg. Det blir väl mest att ansa det mest vildvuxna. Men krukor med både grönsaker, kryddor och blommor kommer säkert att smyga sig in lite här och var. Kanske några roliga trädgårdspinnar får följa med. De är enkla att göra. Bara att måla en pinne vit. Stämpla text och spraya slutligen ett lager med lack så att text och färg håller i ur och skur. Vem vill inte ha en dansande gurka i sitt växthus?

INSPIRERAD AV TAKET

Dagens hantverk, inspirerade av alla droppar som tränger genom Gård Ingeborgs tak. Glasdropparna fanns ursprungligen på en gammal trasig lampa, men har nu fått nytt liv. Vackra att hänga i fönstret. Finns till salu på vårt loppis och pryltorg i maj.

RUNDA FORMER

Dagens lilla skapelse. Vitt, mjukt och med runda former.

FNISS, SISS!

- Jag har gått på luffarslöjdskurs, säger jag högt och lite malligt.
Vi har fått en fix idé och ordnat pyjamasparty hos mormor som vid tillfället är bortrest och besöker beduinläger i Egypten.

Jag, syster/moster Lotta och ungarna, har haft en tjosan kväll med lekar, god mat och Bolibompa. Ungarna är slutkörda och somnar. Kvar sitter jag och syster vid köksbordet. Vi pratar strunt och känner oss kreativa. Hur ska vi få utlopp för den plötsliga kreativiteten? Luffarslöjd! Vi ska göra ståltrådslyktor av alla gamla och udda glas som vi hittat i Gård Ingeborg. Vilken bra idé! Vi ser framför oss hur vackra ståltrådshantverken är när de hänger på sin plats i ett vitmålat lantligt sommarhus.

Jag har faktiskt gått en luffarslöjdskurs. Visserligen för många år sedan. Dessutom har jag glömt det mesta. Men lite vill jag förstås skryta för min syster.
- Inte svårt alls, säger jag och plockar vant fram allt som behövs.
Tänger och ståltråd. Vi börjar på. Klockan tickar, snart visar den över tolv. Vi har nästan stuckit ögonen ur varann. Tålamodet tryter och inte en endaste lykta är klar. Syster svär. Jag suckar. Och sen skrattar vi. Högt. Vid tvåsnåret ger vi upp. Tre vinda skapelser är klara.
- Dålig kurs, konstaterar jag.
- Vi måste nog öva lite mera, säger syster.

Men vänta bara. Vi skall besegra den bångstyriga tråden tids nog. Alla nya idéer börjar ju med en prototyp. Jag tror bestämt att det är sådana vi gjort. Nu är det bara att utveckla lite...

Känner du igen verken, syster? Den i förgrunden är din. Jag placerade mitt underverk i bakgrunden så att det skulle bli lite suddigt. Orättvist, va?

PÄRLOR I LÅNGA RADER

I dag har treåringen och jag gjort halsband. Han valde sprakande rosa och gröna pärlor medan mina kreationer skapades i en mera dämpad nyans. Sonens tålamod räcker dock aldrig så länge att halsbanden blir klara.
- Mamma, varsågod, jag har gjort en present till dig, säger han alltid med mild röst och räcker mig det spretiga bandet med max fyra pärlor.
- Gör det färdigt, kommenderar han sedan.
Men mysigt är det att sitta och skapa tillsammans - den lilla stund det varar.

EN HYLLNING TILL VIRKNÅLEN

Jag är alltid som mest kreativ på vårvintern. När omgivningen lyser vit och allt verkar ha gått i dvala. På sin höjd kräver trädgården att man skottar bort snö som singlar ner på uppfarten. I väntan på våren frodas idéer och projekt. Det som sedan förverkligas är kanske inte så mycket, men den här årstiden har definitivt sin charm.

Om någon sagt till mig för ett år sedan att jag nu skulle sitta och virka var och varannan kväll skulle jag ha skrattat personen rått i ansiktet. Virka? Är det inte bara tanter som sysslar med sånt? Dessutom borde man ju vara minst textillärare för att klara av de invecklade virkmönstren.

Men nu sitter jag här, med virknål, tråd, och harmoni i själen, och skapar den ena kreationen efter den andra. Mannen suckar mellan varven och mumlar (med ett leende) att han trodde det skulle räcka lite längre innan han hittade en tant i soffan. Jag är ju trots allt bara lite på trettio.

Men som alla upplysta människor vet så har stickning och virkning fått revansch på senare tid. Det är modernt att virka. Virkning är ett fascinerande hantverk. Inte allt för svårt och så går det undan. Precis i min smak.