söndag 30 augusti 2009

SKÖNA VÄRLD



I sommar har jag verkligen försökt ta mig tid att se mig omkring. Naturen är ju helt fantastisk! Det är så mycket vi missar när vi hastar runt och följer klockan. Vi borde ha mera tid för skönhet och mindre tid för stress!

lördag 29 augusti 2009

TREVLIG MANSKIPANSK!


Ja gott folk, ha en riktigt mysig villaavslutning,
eller "manskipansk" som treårige sonen fått för sig
att helgen kallas. Nu skiner solen efter att himlen
för en stund sedan öppnade sig. Det bådar gott
inför kvällen. Må så fint!

fredag 28 augusti 2009

SUMMA SUMMARUM

Ja, var ska man börja. Det börjar tragiskt nog bli dags att summera sommaren. Andas man in luften utomhus märker man att hösten är i antågande.

Hm, ska jag berätta om den gången vi orsakade en skallgång i miniatyr när minstingen försvunnit spårlöst i Purmoperiferin. Det var vad vi trodde i alla fall. Vi skrek och letade i otäcka dass, i kohagen och alla andra ställen som kan tänkas locka en treåring. Även grannarna involverades. Undertecknad fick skrämselhicka och var lamslagen resten av dagen trots att slutet visade sig bli mer än gott. Och var hittades han? Jo, under sängen. Där var det mysigt och lite spännande att se alla fötter som gick runt och var hispiga. Jätteroligt. Jovisst, för vissa inblandade.

Eller ska vi berätta om den gången när ett hål grävdes bredvid en bod på gård Ingeborgs tomt. Placeringen var inte alltför genomtänkt (måste medge att undertecknad tog första spadtaget), men där fanns sand som behövdes för att fixa en stadig grund för bastun som snart skulle anlända. Det visade sig vara mycket sand som behövdes och gropen blev större och större. Det blev till slut en finfin grund och alla var nöjda och belåtna tills vi några dagar senare hittade moder E. Ingeborgs lilla bil precis i hålet. Det visade sig att gropgrävarna inte informerat alla parter i renoveringsprojektet. Typiskt! De stackars grannarna som tidigare även varit med och sökt sonen fick hämta traktorn och dra upp bilen.

Därför vill vi härmed tacka för all hjälp vi får! Tyvärr kan vi inte garantera att dylika situationer inte händer i framtiden. Hav tålamod med oss!

torsdag 27 augusti 2009

BARA STÄNGERNA KVAR

Det ringer frenetiskt i min väska. Moder E. Ingeborgs röst når mitt öra när jag svarar. Orden snubblar över varandra. Jag fnissar när jag hör något om gardinstänger... rea... 50 procent... Moder E. Ingeborg har målat panelen - ett varv - i ändkammaren och under tiden blivit lyrisk över resultatet (alternativt påverkad av målångorna). Nu ska här möbleras i släktgården och inredningsbutiken slumpar bort gardinstänger. Ska vi månne slå till?
- Åh, det blir så fint, så fint. Tänk, snart kan vi inreda huset. Vad tänker vi oss för gardinstänger? kvittrar hon.
Nja, lite kvar har vi allt och det är - om sanningen ska fram - en klar underdrift. Två rum pryds av gamla skivor och tapeter som måste bort, målning i mängd kvarstår, dessutom saknas lister och lite annat jux.

Men jag konstaterar att det är ett måste att kunna visualisera om man ska orka vidare i renoveringskaoset så jag låter moder E. Ingeborg prata vidare om kommande gardiner och dras med i fantasin om hur ljuvligt allt kommer att se ut när det är klart. Efter en stund kommer moder E. Ingeborg dock själv fram till att det trots allt är bäst att avvakta med stängerna. Vi har lite annat att bubbla i innan dess.

Men vi känner att det börjar dra ihop sig. Dagen när vi faktiskt kan börja flytta in möbler närmar sig sakta men säkert. Alla inblandade i projektet har börjat testa gränserna en aning (förutom bror S. som inte skulle kunna bry sig mindre). Vi spänner ögonen i varann, i bästa välmening, när inredning kommer på tal. Moder E. Ingeborg rynkar på näsan när gamla retrokaffekoppar med boll- och randmönster nämns. Hon upplyste också häromdagen att det i hennes värld finns bara två slags tyger. De som är vita och de som pryds av blommönster.
- Lite snävt, säger jag i min tur och himlar med ögonen.
Slaget är ännu inte vunnet. Med två döttrar som älskar 50-60-tal, en aning kitsch och andra roliga mojänger kan det bli knivigt för modern att hålla en snygg och enhetlig stil i släktgården. Får se hur detta slutar ;)

Foto: Johanna Forsman 2009



Panelen har blivit vit i ändkammaren, stockarna ska också få färg så småningom.



Det vackra gamla taket har också fått sig en omgång med vit färg. Flera återstår.



Kakelugnen ska få nya luckor som fyndades på Juthbackamarknaden.

onsdag 12 augusti 2009

BUBBLOR AV DRÖMMAR



Foto: Johanna Forsman 2009

Och så kom dagen D. Skolväskan ser alldeles för stor ut där hon går på skolgården. Så liten, och ändå så stor. Skolan har börjat. På riktigt. Livet är spännande. Sexåringen är överlycklig. Hon har sett fram emot den första skoldagen länge.
- Hoppas vi får läxor varje dag, säger dottern längtande.
- Matte helst, siffror är ju så roliga!
Hennes mor som alltid varit trögtänkt i de matematiska banorna är glad att de dåliga generna i detta fall verkar ha hållit sig gömda när dottern knåpades ihop. Hon undrar också något oroligt om "flit och uppmärksamhet" fortfarande plitas in i betyget? De generna var inte heller särskilt starka i hennes fall... Återstår att se om dottern lyckats undgå dem också.

tisdag 11 augusti 2009

ANNORLUNDA GRÖNA IDÉER

Det är roligt när fantasin får ta plats i trädgården. Man behöver inte göra som alla andra. De här bilderna är tagna i privata trädgårdar i trakterna kring Oravais och Vasa.

Foto: Johanna Forsman 2009










måndag 10 augusti 2009

I SAGORNAS VÄRLD

Jag har alltid drömt om en gammal gård, röd med vita knutar eller vitmålad med utsirade snickerier. Jag tror faktiskt att tanken fick sin början med Astrid Lindgrens alla sagokaraktärer. Jag minns att jag var smått avundsjuk på dessa fantasifigurer som hade lyckan att få vistas i så romantiska miljöer. Vem minns inte Emils bondgård i Lönneberga eller Madickens stora vackra herrgård? Drömmen har inte bleknat i vuxen ålder, även om jag tycker att det har gått inflation i allmogestilen med alla nytillverkade prylar och nybyggen i gammal stil.

För ett par dagar sedan gjorde trädgårdsföreningen NÖT en intressant resa till Vasatrakten där medlemmarna fick strosa runt och ta del av privata trädgårdar. Utflykten var en inspirationsinjektion av stora mått. Vilka vackra miljöer! Bilderna här nedan är tagna vid Stundars, Kimo bruk och en privatträdgård i Oravais. Jag hoppas att vi också någongång lyckas komma så långt i vår renovering av släktgården Ingeborg...

Foto: Johanna Forsman 2009






söndag 9 augusti 2009

VACKRA KIMO BRUK

Ja, nu har jag minsann lapat sol. Vilken fin augusti vi haft! Efter en lång paus i allt från blogg till trädgård och renovering är inspirationen på plats igen. Nu väntar jag faktiskt bara på en mulen, regnig dag så att marken får väta och det blir dags att gömma sig inomhus med en pensel i högsta hugg. Vår släktgård Ingeborg ska målas, målas och målas. Köket ska få sina sista detaljer, lister ska på plats. Vi har också ett bastuprojekt på gång.

Men tills de egna projekten tar vid tänkte jag visa interiörbilder från de vackra renoverade gamla byggnaderna vid Kimo bruk i Oravais. Vilket jobb föreningen som står bakom museiområdet gjort! Oftast har de börjat sina idéer och planer utan pengar men på någon vänster lyckats genomföra dem i alla fall. Inspiration!

Foto: Johanna Forsman 2009