BIRONDJI

Vi har fått en hel drös med gamla möbler igen. Trevligt, trevligt! Vi tycker förstås att det är jättekul när folk ringer och bjuder ut sina klenoder. Egentligen börjar det bli rätt trångt i vår släktgård, men alltid finns det nåt hörn vi kan tränga in de gamla grunkorna i. Att kasta är inte vår melodi.

Så Dotter J och två starka bärare åkte i veckan ut på landet för att hämta möbler som blivit över efter en flytt. Där fanns en träsoffa, en trampsymaskin av märket Singer och en del annat smått och gott.

- Ni tar väl "birondji" också, frågade givaren.

Dotter J, född i Svedala, inte är så bevandrad i dialekterna ute på landet med den påföljd att hon stod som ett frågetecken.

- Birondji, öh?

Hon kom så småningom till att det måste vara en byrå - med spegel och två små skåp på båda sidor.

Jamen självklart, birondji måste med på flaket! Hur har vi klarat oss utan en sån tidigare? Nu står den mitt på golvet i storstugan. För stor för att klämmas in i nåt hörn. Men äsch, det löser vi på nåt sätt. Senare.

Mor E. Ingeborg