VÅRT KÖK

INREDNING

Mycket arbete har gjorts och mycket arbete återstår, men nu börjar vi få lön för mödan. En gård som vi har drömt om börjar ta form. Nu kan vi hålla på med "finliret" inomhus, och försöka göra det så praktiskt som möjligt. Inredningsprylar som vi hittat i huset kommer fram nu lite i taget. Lite nytt har vi också köpt.

Ett gott tecken är också att vi har börja "analysera" utsidan av huset och konstaterat att här krävs det en hel del arbete förrän fasaden är renoverad och målad.

Det bästa med gården är förstås att vi trivs och att arbetet får ta den tid det tar.

TREVLIG MIDSOMMAR!

Vilken röra det blev. Loppisen satte sina spår i Gård Ingeborg. Möbler och prylar låg huller om buller. Men nu är det mesta upprätt. Jag fick ett ryck och har målat möbler, lister och hyllor. Vi har färdigställt två kammare och storstugan, så nu återstår hallen och en liten kammare. Vi ser nu fram emot att fira midsommar på gården. Vädret blir tydligen inte det bästa, men vi får elda i kakelugnarna och satsa på god mat och ett rejält bastubad!

DEN BLOMSTERTID NU KOMMER

Loppisen är över och nu nu återstår efterarbetet, det vill säga att få en överblick över alla prylar som inte blev sålda den här gången. Behöver vi dem, nu eller kanske senare? Det är alltid lika svårt, vi har för mycket hur som helst, så nu blir det att föra en del till Åldringsvännernas lopptorg.

Nu känner jag att det börjar bli riktigt roligt att börja planera för sommarens projekt på gården. Undrar om nån annan i familjen känner samma entusiasm? Knappast, de reser och far, flyttar, börjar nya arbeten och har examensarbeten. Jag får nog snällt pyssla på själv ett tag tills någon anmäler sig frivilligt. Igår stod jag och tittade ut över förödelsen, var börjar man när allt har blivit framlagt och omflyttat till loppisen?

Naturligtvis! Verktygen! Så nu har jag samlat alla verktyg, skruvar, spikar och tillbehör i hallen, så alla lätt ska hitta. Jag hoppas att jag har sänkt tröskeln för familjemedlemmarna att ta tag i "sina projekt". Ibland undrar jag hur jag är funtad som faktiskt tycker att det är roligt att sortera skruvar, spikar och dylikt. Vilken tillfredställelse när alla verktyg är på plats och skruvarna ligger i rätt låda.

"Billi rolit" tycker många, men jag är ju glad pensionär.

LOPPIS, GOTT FOLK!

Vad är väl härligare på försommaren än att springa runt på loppisar i hopp om att göra det ultimata fyndet! Vem vet, kanske just din pryl med stort P hittas hos oss.

Lördagen och söndagen den 14 och 15 maj (kl. 10-17) ställer vi till med loppis i vår gamla bondgård. Adressen är Raakvägen 14 i Purmo.

Vi har samlat ihop möbler, gamla grejer, lite antikt, modernare grunkor och ett och annat nytillverkat hantverk. Dessutom blir det kaffe med dopp för den som vill. Om det är vackert väder, varför inte ta med er en filt, sätt er i gräset och ha picknick. Det bjuder vi på :)

Alla hjärtligt välkomna!

Vägbeskrivning: Sväng vid Nybränn i Forsby. Kör cirka 5 km och sväng sedan till vänster vid Raakvägen.

NU FÅR VI SPOTTA I NÄVARNA

Denhär årstiden känns det alltid lite trögt. Svårt att komma igång med Projekt Ingeborg, helt enkelt. Jag borde börja måla köksön, men det blir inte av. Idag körde jag i alla fall iväg för att se hur mycket snö som finns kvar på tomten och för att inhämta lite inspiration.

Synen som som möter mig i storstugan är inte munter. En fönsterbåge har ramlat i golvet och två av tre rutor har spräckts. Jag som har arbetat med att sätta in nya glas i bågarna och målat dem. Vi hade slarvat med att stabilisera rutorna, som ännu inte har gångjärn eller haspar. Efter den första besvikelsen var det bara att sopa upp glasskärvorna och slänga in fönsterbågen i bilen. Nu blir det att börja om som "tå Hanna harva". Det som känns positivt i detta läge är att vi har samlat ihop bra och intressanta saker till loppisen i maj.

Till helgen lovas sol och varmare väder, nu får vi spotta i nävarna...

I VÄNTAN PÅ SOMMAREN

Nu är våren inte långt borta, vi har skottat oss fram till dörren på Gård Ingeborg, vi har också lyckats skotta små stigar till dasset och vedlidret. Vilka mängder snö det blev i år. Vi började säsongen med att grilla korv och pinnbröd på elden i öppna spisen. Vi kunde konstatera att nu kan vi börja pyssla lite smått för hastigt får vi upp värmen i stugan.

Köksön har länge varit "på tapeten"och igår fick vi tid och inspiration att börja på, äldsta dottern, dottern från Åbo och Mor E. Äldsta dottern höll i både såg och hammare, vi andra var medhjälpare och påhejare. Vi blev nöjda med resultatet och nu återstår att passa in hyllor, bänkskiva och sen är det bara att måla med linoljefärg. Jag har blivit väldigt förtjust i att måla med linoljefärg, den täcker bra, ger fin yta och framförallt så är den nästan luktfri. Efter den upptäckten är det roligare att börja ta itu med de gamla möbler som behöver färg.

INSPIRATION

Känner att inspirationen sakta kommer smygande, åtminstone tillfälligt, så länge vi har plusgrader ute. Det är säkert också tillfälligt, men ändå.


Har tvättat ur penslarna med tallsåpa och hällt linolja i kittburkarna . Planerar hur vi ska renovera rummet på vinden som ska bli "mitt". I bästa fall räcker det med att slänga ut gammal korkmatta och plocka ner den fula skivan i taket. Ska tapetsera med en romantisk tapet, möblera precis som jag vill och dessutom ha spetsgardiner i fönstret. Dethär är mitt revir, här får jag bestämma själv. Vilket lyft det blev när jag kom påatt jag kan ha en egen vrå på vinden. De andra får styra å ställa på nedre våningen. Vi har olika ide´r när det gäller inredning. Du har för mycket "lullull" säger barnen oförskämt.


Ska vi ha loppis i sommar frågar sonen? Absolut, varför inte. Vår förra loppis var en positiv upplevelse, så nu planerar vi att ha en ny loppis i slutet av maj.


Jag går igenom alla tygbitar som vi har köpt, hittat och fått. Tror att jag ska sy kuddöverdrag eller kanske något annat, vi får se. Undrar om vi har blommigt tyg, eller kanske något i spets...

INGEBORG FÅR GE VIKA

Ja ni, så var den julen förbi. Och snabbt gick det! Det var tänkt att vi skulle ha firat en gammaldags jul i släktgården i år. Vi hade fantiserat om en mysig jul med levande ljus, sprakande brasa i den öppna spisen och alla kakelugnar, varm julbastu, gammaldags pynt och ett fint uppdukat julbord. Ja, och så Elvis i högtalarna förstås. Det är ett måste för julfridens skull. Några dagar före julafton passade vi på att täta fönstren som mor E. Ingeborg målat och restaurerat så fint, vi hann också med att sätta upp julgardiner och lite annat smått och gott i julväg som vi hittade på vinden. Bland annat sju elektriska julgransljus (!?)

Men vädrets makter ville annat. Julen i Gård Ingeborg fick snällt ge vika. För hur gärna vi än skulle ha velat är det svårt att hålla värmen i ett gammalt stockhus när termometern lägger sig kring minus 25.

- Det skär i mitt hjärta, meddelade mor E. Ingeborg när hon blev tvungen att stänga av batterierna som satts på några dagar före julen. 

Men inte ens de lyckas svetta upp värmen när vintern visar sin mera bitande sida. 

Det blev en riktigt fin jul i alla fall, för de som undrar. Tomten hittade oss ändå fast vi befann oss på annan ort. Nu är det bara att se fram emot våren. För efter det kommer sommaren...  

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

Vi önskar er alla en FRIDFULL JUL!

TRÅKIGT SA MOR E. INGEBORG

Mor E. Ingeborg har tråkigt! Kallt och jäkligt väder och sommaren känns långt borta. Till och med den stora mängden anskrämliga fönster som Mor E. Ingeborg tagit sig an börjar sina. Ett arbete som förväntats räcka hela vintern, lagom tills vårsolens strålar börjar värma upp Gård Ingeborg och mödernet äntligen kommer ut på grönbete. Men Mor E. Ingeborg är för snabb för sig själv.

- Här står jag och målar, kvittrar hon i telefonen.

- På matsalsbordet.

Vardagsrummet tycker mor E. Ingeborg är ett ypperligt målarrum och hävdar bestämt att hon numera är så säker på hand att hon aldrig lyckas åstadskomma några målarsprätt. Allt hålls fint och prydligt antingen i burken, eller på fönstret. Det där får man tro hur mycket man vill på, men lycklig är hon.

Men nu har moder E. Ingeborg stött på problem. Det återstår nämligen bara ett fönster.

- Bara ett fönster kvar, sen är jag klar, suckar Mor E. Ingeborg.

- Vad ska jag göra sen. Jag får för mycket tid över? fortsätter hon bekymrat.

- Lugn, det finns ju massor av annat man kan göra. Jag kan redan nu tänka ut tusen roligare saker än att skrapa och måla fönster, säger jag tröstande.

Jag ser framför mig när mor E. Ingeborg dansar salsa, går på matlagningskurs i exotiska rätter eller rider på en kamel över brännande sanddyner.

Jag tycker mig höra, fjärran i telefonluren, att mor E Ingeborg börjar förlika sig med tanken om ett nytt fönsterfritt liv.

- Ja ja, det blir ju snart sommar, då kan jag börja pyssla kring Gård Ingeborg igen. Man kan rensa bodarna, måla fasaden, planera terrassen, måla möbler och...

En tid går och man hör inte mycket av mor E. Ingeborg, men plötsligt en dag står hon i äldsta dotterns tvättstuga och tvättar och viker för brinnkära livet. Nu måste det ändå ha gått för långt. Så mycket tid över kan man inte ha.

- Det är så kuuuul, kvittrar hon. 

Dottern som själv aldrig sett botten på sina tvätthögar blir ställd. Nej, tvätt är inte kul. Det är bevisat. Det är ovant att ha ett kliniskt hjälpkök, ännu mera ovant att hitta en mor E. Ingeborg i sina tvättkorgar. Nu är det kris. Mor E. Ingeborg måste få en ny sysselsättning. Sedan måste vi bestämt ta ett snack om vad som är roligt och vad som absolut inte är kul!

DET SNÖAR

Det är alltid lite vemodigt när det blir kallare. Nu måste vi stänga av vattnet går jag och mumlar för mig själv.

Egentligen är det ju ingen katastrof har jag kommit underfund med. Vi kan åka till Gård Ingeborg precis som vanligt och ta kaffevattnet med oss. Vi har vatten i brunnen och bastun fungerar. Så nu är vattnet avstängt, tur är ju det, för nätterna är kalla.

Vi har stora planer på att bygga en köksö före jul. Det vill säga, äldsta dottern har ritningen klar och byggmaterialet ligger på golvet i storstugan.

Nu har vi bestämt oss. Vi ska fira jul i släktgården. Så nu går vi och funderar på julgardiner, lyktor

och ljusstakar. På vinden har vi en del och resten får vi köpa på loppis.

Att hålla ett stort dragigt hus varmt under julhelgen blir kanske inte lätt, men många generationer före oss har klarat av det, så vi kan ju inte vara sämre?

FUNDERINGAR

Det är roligt och sporrande att gå tillbaka till gamla inlägg. Konstaterar varje gång att vi har kommit en god bit på väg med vårt projekt. På vår blogg (balken på vänster sida) har vi bland annat skrivit att vi har bristfälliga kunskaper i renovering, och en nästan obefintlig renoveringskassa. Och det är faktiskt sant, men vi har under projektets gång märkt att det inte gör så mycket. Det brukar lösa sig i alla fall, bara man tänker positivt, jobbar på och har goda kontakter :) Vi har fått, hittat, eller fyndat det mesta som behövts till renoveringen. Med omgivningens goda råd kommer man långt även om man har bristfälliga kunskaper i renovering.

På vår egen vind finns en massa prylar som går att använda till helt andra ändamål än de är tänkta för.

Vi saknar bilder från Gård Ingeborg, men hav tålamod gott folk, de är på kommande.

Härom dagen ringde Gson, han som kan allt om el och vatten.

- När ska vi stänga av vattnet? säger han i luren.

Härligt med folk som tar ansvar. Men vi förstår honom. I fjol velade vi nämligen fram och tillbaka ända tills

det var för sent. Rören frös, vatten läckte ut i källaren och vi fick börja om från början. Gson fick komma till undsättning. Mer om det kan man läsa på inlägg om Gård Ingeborg.

Fönstren är nu färdiga, faktiskt. Nu återstår det värsta, att skrapa bort färg och kitt som jag kladdat på fel ställe och att tvätta fönstren. Nu känner jag att tålamodet tryter. Tror bestämt att det är dags för någon annan att ta vid. Få se om någon anmäler sig frivilligt?

Mor E. Ingeborg

SKOMAKARLAMPAN

Går runt i mina egna tankar och småpysslar när jag plötsligt hör att någon knackar på dörren till Gård Ingeborg. På trappan står praktikant P-A och i famnen har han en liten låda.

- Här har jag en leverans till Gård Ingeborg, säger han.

- Jahaa??

- Välkommen in, säger jag och blir nyfiken.

Han öppnar försiktigt lådan som visar sig rymma en underbar gammal SKOMAKARLAMPA. Kan man tänka sig! En "äkta" med lod i porslin. Den har han haft i sitt barndomshem och nu förärar han oss denna klenod.

Precis vad vi har önskat oss. Vi har till och med förberett ett eluttag ovanför köksfönstret för en antik lampa som vi hoppades hitta nångång i framtiden. Nu hittade lampan till oss per egen maskin, i gott sällskap av praktikant P-A. Ja, vad säger man...

Tack, tack och åter tack! hälsar mor E. Ingeborg och resten av gårdsfolket.

ALLT GÅR

Var börjar man? tänkte jag när jag stod och tittade på de ruttna fönsterbågarna. Efter ett tags funderande kom jag till att jag måste ta ner alla gamla bågar, väldigt försiktigt för att inte glasen skulle ramla ut. Med god hjälp gjorde vi detta, sen plastades alla fönster som skydd för regn och vind.

Som vanligt var vi många inblandade, den gode grannen hjälpte till med att förbereda med gångjärn på de nya bågarna. Sen uppstod nästa problem, de nya måttbeställda (raka) bågarna passade naturligtvis inte in i de gamla sneda karmarna. Lokala snickaren tillkallades och han kom glad i hågen och passade in fönstren efter karmarna. Vi tackar proffsen för all hjälp!

Nästa steg blev att "pillra" ut de gamla rutorna för återanvändning. En glasruta sprack, annars gick det bra. Alla glasen är inte lika stora, så bara hälften går att återanvända, resten måste förnyas. Men nu är nya glas beställda.

Den gode grannen har lärt mig hur man stiftar och kittar, så nu tränar jag på det. Det är inte lätt, men jag hoppas att jag får det rätta handalaget så småningom. För att underlätta arbetet har jag tagit hem alla bågar, så nu fixar vi fönster på matsalsbordet i vardagsrummet. Jag är nöjd och barnen är glada, för nu får vi nya fönster. Jag säger som jag sagt så många gånger tidigare:

"He blir int så roti, så int man kan skaff ny".

Mor E. Ingeborg